men nej !
Ja, jag erkänner - jag är en av dem. De där som gnäller, stånkar och släpar fötterna efter sig.. drar fötterna i marken fastän att jag inte har råd att köpa nya skor - även om jag hade velat slita lite extra för att ha en ursäkt från att lämna böckerna och bege mig ut på en shoppingrunda endast för att drömma mig bort några minuter och bara vara med mig själv - myself and I.
Jag? Vem är jag? och varför utsätter jag mig själv för sånt här.. ja, sådant som är jobbigt
som lockar fram all ångest ifrån mina dunka hålor. Varför?
Jag vill skrika.
Jag vill riva sönder huden för att dra loss allt jobbigt inuti mina tankar.
ångest.
grå vardag
Varför ska jag?
Men vad gnäller man för egentligen,
jag hade mat på bordet - vin i blodet någon gång då och då.
Varför ska ...jag?
plugg...detta eviga pluggande
Poesi, när det är som bäst. - ett stänk av ångest !
